pools of sorrow.

Jag är inte rädd för döden. När jag dör, då kommer hela min värld bli svart och jag kommer inte att känna någonting. Det kommer att vara precis som när jag sover utan att drömma, enda skillnaden är att jag inte kommer att vakna upp igen.Jag är inte rädd för att dö.
Det värsta jag vet är när någon som står nära mig dör. Ni känner till känslan, eller hur? Ena stunden är personen där, den andra är han.. borta. Oftast går det inte upp för dig på en gång, men när det väl gör det, det är då vetskapen kommer. Vetskapen om att personen i fråga inte kommer tillbaka.


Nothing is ever going to be as it used to.
Never again.
People always leave, always.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback