read it you will

ibland är det inte lätt, alltså.

kom hem ifrån Norge i fredags, hann precis med att ta en dusch&packa om väskan, sen kom Lars-Bandage och hämtade mig. Han körde mig&Linnplinn till SS, därifrån tog vi ett direkttåg till Halmstad. Där väntade jag&Linnplinn på Emma&Lillemor, sen bar det av till Skummeslöööv. :) (ett stopp på vägen, många känslor, uschuschusch.)
Såå jag&linn har alltså varit hos emma i helgen=) det var alleldes alledes underbart, nästan hela tiden. Inte i lördags, kanske.. har väl mått bättre. ;) haha. MEEN, i lördags såg jag i alla fall The Holiday, FINALLY :D aww, Jude is sooo my man.<3

Så vad har vi lärt oss i helgen?
att..
1. .. alltid ha med en kapsylöppnare i väskan, extra viktigt om man inte har en Oliver till hands.
2. .. inte sitta ner när medan man dricker, åtminstone inte hela tiden.
3. .. inte ringa runt till en massa folk på fyllan.
4. .. linn har extremt lätt för att bli solbränd.
5. .. inte sitta med ryggen mot Tero när han kastar spjut.

well, man kan ju iaf konstatera att det har varit en lärorik helg=) det känns ju bra.

take care everybody, :)

Antonelas inlægg gav mig flashbacks, nivet, back in the days var ju trots allt onsdagar mellan klockan noll nio nollnoll och & noll tie nollnoll en rent ut sagt helig tid før moi.
& jag kan inte sæga annat æn att O.C ær still mitt favoritprogram ever.
(fast vi får ju inte glømma beverly hills.)
seth ær minminmin,
det vill sæga i mina drømmar, dær ær han det.

nu ær jag då i Norge, det ær fett nice :) lata dagar i norge, jaa.. dagar som inte ær særskilt lata, egentligen. det hænder næstan någonting mest hela tiden. men det har jag ingenting emot =)

& just det ja.. det var ju herrfinal igår, singel. jag orkar inte børja skriva særskilt mycket om det.. då kommer jag aldrig att kunna sluta, så kænns det i alla fall. så många kænslor.. det ær i alla fall ingen tvekan om att Roger Federer før tillfællet ær bæst i værlden på græs,
& han kan æven komma att bli den største tennisspelaren genom tiderna.
Rafael Nadal ær ju utan tvekan bæst i værlden på grus,
det ær det fler æn jag som anser. Anledningen till att han ær bættre på grus æn på græs, ær troligtvis att han har "spelat" på grus den han var tre, & på grusplanen førblev han ju också i tio år då. Igår gjorde han i alla fall sin bæsta match på græs någonsin, vilket verkar lovande..:) Jag hoppas innerligt att han han får lyfta Wimbledon bucklan en vacker dag.. Verkligen.

Om ha bara kunde læra sig att følja tjugosekunders regeln..

Nej nu måste jag verkligen sluta,
ska æta vattenmelon :)

hej så længe! :)

Nu har jag då slitit på Weland i tolv dagar,
& trots att alla arbetsysslor inte alltid har varit så stimulerande, inte har kännts särskilt meningsfull att utföra, så har arbetskamraterna gjort att man knappt ens tänkte på det. Jag hade lätt kunnat ha utfört värre sysslor än vad jag har gjort, lätt, bara så länge att jag gjorde det med mina arbetskamrater runtomkring mig. Det går inte att beskriva hur bra jag trivs. Tre veckor har gått läskigt fort, & jag ösnkar innerligt att jag får mer jobb efter semestern.

Att jag har mött mitt livs stora kärlek på/i fabriken har inte heller gjort saken värre.
Jag skojar inte, jag har aldrig mött någon som honom. Det är inte så att jag absolit inte kan se mig med någon annan, men jag kommer aldrig att vara lika galen i någon, som jag är i honom.
Maja kommer att förstå vad jag menar.. när jag säger att han slår Björn med flera hästlänger, i vad dom än hade tävlat i. Så länge det inte gäller tusen meter eller nåt annat fysiskt krävande.
men äsch.
Rätt opassande.. Det hade varit mer passande om det var hans sju år gamle son jag hade varit förälskad i, eftersom att ålderskillnaden är mindre mellan mig och pojken.
uuusch.
men gud,
så läcker.
måste sluta tänka på honom, innan jag börjar dregla på samma sätt som Homer gör när han tänker på en Donut. (Antonela, & Vikk, vet vilken min jag menar xD).
Måste också erkänna att tanken har slagit mig.. alltså, att jag ska hoppa av skolan och börja på weland istället, bara för att få tillbringa mer tid tillsammans med honom. Men roger skulle med största säkerhet låta mig sopa fram till min artonårsdag, sen skulle han sätta mig vid EVG: n, och om jag inte hade kunnat hantera det så hade han satt mig på blästringen, som han gör med alla andra snorungar som inte palla trycket vid EVG: n, och efter en månad vid blästringen hade jag lärt mig min läxa och insett hur fantasiskt livet var vid EVG :n, och jag hade inte sett röken av min babe förutom på morongen och på frukosten.
Så jag har beslutat mig för att stanna i skolan.

Arbetsdagen fick en rätt dramtisk start idag. Klockan hade blivit halv sju, vilket vi förstod när Rogers telefon började ringa. (Roger är vår arbetsledare, och han tar emot ungefär fyrahundrafemtioelva tellefonsamtal om dagen, av inkompetenta snorungar som jobbar på fabriken.)
I vilket fall som helst hade alla rest sig upp och börjat pallra sig iväg emot sina maskiner när Pepps kommer körande i sin truck i 180, & han skrek "ta bort den! TA BORT DEN!", & han pekade bort mot sin dator. ALLA, och jag menar verkligen ALLA som hade druckit kaffe där vi satt, kom springandes till Pepps truck, för att se vad som hade orsakat uppståndelsen. Trots att Pepps var lätt hysterisk, vilket är fullt förståeligt när man har fobi för skabbiga fåglar, fick vi till slut ur honom vad det egentligen va för nåt han ville att vi skulle ta bort, och det var en skabbog fågelunge som hade smugit sig in i fabriken. & ALLA, verkligen ALLA skulle plötsligt hjälpa till att fånga den försrämmda fågelungen som irrade omkring. Dels för att det inte brukar hända nåt mer spännande än att... okej nej, det brukar inte hända nåt spännande alls i vanliga fall, så därför ville alla hjälpa till, elelr åtminstone följa händelseförloppet på nära håll. Men den största anledningen till att alla plötsligt blev så engagerade, var att de nu kunde vänta säkert fem minuter till innan dom började arbeta.
Det var rätt dramatiskt, som sagt.
Stackars Pepps.
Det var tur att inte var i närheten när det sprang in en ny fågelunge (eller om det möjligtvis var samma..), senare på dagen. Jag tror allvarligt talat inte att han hade klarat av det.

och btw.. Michael pratade med mig idag.
mm...
Men VARFÖR väntade han till sista dagen? Han måste ha kännt igen mig redan första dagen, det jävla aset.
så jävla irriterande. men det berodde säkerligen på att jag inte har sminkat mig en enda gång, förren idag då. Han ville väl helt enkelt inte gå fram och prata med någon som ser ut som en spöke.

som sagt, har jag trivts kanonbra på weland : )
trodde inte att man kunde trivas på fabriksjobb, ännu mindre ha roligt. fast dom två sakerna går väl hand i hand.

På söndag far vi iväg till norge,
vilket ska bli rätt najs,
men jag hade mkt hellre jobbat med lennart på weland nästa vecka... gaaaah... (dregel.)

men NU, är det dags för mig att duscha. läste ut "När Lucy Sullivna skulle gifta sig", och jag måste säga att jag är rätt besviken. det var lite väl många saker som var lite väl förutsägbara.

men later allihopa : )
och nelle, ha så kul när du åker ner:D